Posts tagged as:

permanent

Model Daniel nya hår

by admin on 2011-09-27


Har man kort och tjockt hår är väldigt jobbit att styla,kan man alltid raktpermanenta.
Bästa sättet att få det mjukt och blankt och kunna få det längre och framför allt slippa kamma sig hela tiden,Volymen försvinner.

{ 0 comments }


Har man mycket grovt lockigt hår och illa tvungen att använda massor med hårprodukter och hysteriskt volym och inte kunna få ordning på det
kan man raktpermanenta för att få det bli BLANKT RAKT OCH LÄTT ATT KAMMA.
kram tito

{ 0 comments }

Myter om hår: 9

by admin on 2009-06-08

.
Leona Lewis
Myt:
Kan håret bli lockigt för alltid efter att du rakpermanentat det?

Svar: Nej. Ditt hår blir ju självklart lockigt av permanenten, men har du rakt hår naturligt så kommer det också att växa ut rakt.
.

För nästa hårmyt klicka här.
.

{ 0 comments }


Rakpermanent passar afrohår och annat riktigt lockligt hår. Här ger Tito några tips som man bör tänka på om man väljar att rakermanenta. Tack Cribb för att du ställde upp.

  1. Tvätta inte håret före, ju skitigare desto bättre.
  2. Applicera permanenten i håret, inte hårbotten.
  3. Låt sitta i 15-20 min.
  4. Tvätta med med ett speciellt fixerande shampoo (följer med permanenten).
  5. Skölj noga i 15 min.
  6. Första gången du gör det så rakpermanenta hela håret.
  7. Efter ca 3 månader så gör du bara utväxten.
  8. Tvätta inte håret på en vecka efter att du har permanentat det.

{ 0 comments }

img_00512

Roger Morgan är en av de riktigt stora inom hårbranschen, men många vet kanske inte så mycket om hans karriär och liv. Roger Morgan har stylat håret på många av de stora kändisarna och hans kärlek till hår, håruppsättningar och de senaste hårtrenderna har givit honom en fantastisk resa genom sitt yrke. Vi satte oss ner med Roger och lät honom berätta sin historia. Andra delen av intervjun kan ni läsa här.

Hur började du din karriär?
När jag var 14 år så började jag jobba på min mammas salong i Dalsland. Efter något img_0077år, 1966, så åkte jag till Göteborg för att gå några hårkurser bla. en färgkurs hos en frisör som hette Pierre Jarvis. Det var han som sa till mig att även Gud kan fela när det gäller hårfärgen på oss. Efter kursen så fick jag ett förslag om att åka till Paris och plugga på L’Oréal-skolan. Jag ansökte och efter några veckor så kom det hem ett brev om att jag blivit antagen.
Jag satte mig på flyget och åkte till Paris där jag flyttade in på ett Hotell. Jag var nu 17 år och kunde engelska vilket inte fransmännen kunde, så på skolan fick vi hjälp av en tolk vid namn Francoir. På L’Oréal-skolan fanns de folk från hela världen, en del orkade med utbildningen, andra inte och åkte hem. Det var en väldigt dyr privatskola som mina föräldrar betalade och min pappa sa att ”om du kommer hem och inte har lärt dig något så hjälper jag dig aldrig mer igen.” När jag väl kom hem så förstod min pappa att det hade varit både kul och jobbigt. Och det var en mycket jobbigare utbildning än jag väntat mig, dels för att den var på franska men mycket för att det var en helt ny värld. Paris var så mycket större än både Göteborg och Dalsland där jag kom från.
Under den här tiden på 60-talet så började frisyrerna bli allt mer extrema. De inom hårbranschen som jag såg upp till var Alexandre, systrarna Carita, Roger Perras och Pierre Jarvis. De stora ikonerna som gällde var annars Audrey Hepburn, Elisabeth Taylor, Grace Kelly, Sophia Loren och även Anita Ekberg. img_0073
På skolan så fick man verkligen lära sig allt. All kemi låg i en fabrik som vi fick ta bussen ut till och lära oss allt om hur man skapar permanentolja, färger, blonderingar. Jag var verkligen lycklig över att få vara med om det, kanske mer nu än då. Det finns ju ingen mer än jag som har varit med om det här, alla andra är ju borta.
En dag så var jag på studiebesök hos Alexandre som var den största frisören i världen på den tiden. Jag blev välkomnad av hans vän som skötte garderoben och sedan inslussad i ett rum som Alexandre hade privat. På eftermiddagen så kom mannen som Alexandre levde med och sa: ”Vi har två landsmän här, ska du inte hälsa på dem?” så jag gick ut och där stod det en kille som presenterade sig som Björn Axén med en kvinna som hette Ulla Karleby (toppmannekäng för Yves Saint Laurent på den tiden). Jag hade absolut ingen aning om det var, jag levde ju bara i min egen lilla värld.
img_0039
Efter utbildningen så åkte jag hem till Sverige igen men åkte snart tillbaka till Paris igen för att jobba hos Alexandre. Där fick jag inte gå ner på ”golvet” och jobba med riktiga kunder förrän jag hade arbetat med peruker i en månad, det var obligatoriskt för att se hur artistiskt lagd man var. Jag fick göra peruker dels på skyltdockor till en del varuhus och boutiqer, men framför allt till teatrarna. Det var skönt och jag trivdes mycket med det. Vi var inte heller så många där uppe och gjorde peruker, nere på golvet var där säkert 45 pers. Så fort jag kom ner på golvet så blev många avundsjuka på mig. De insåg väldigt tidigt att jag var en duktig frisör som aldrig gav upp och blev sura för att jag tog deras kunder. Jag åkte hem till många kunder och klippte och stylade dem för att tjäna extra med pengar. På Alexandre så gällde det mycket mer föningsteknik. Men sträckte ut håret med borstar och arbetade bort benor. Man ville sätta håret på plats. Vi fick även lära oss att sätta upp hår med bara händerna vilket tog lite tid, men jag lärde mig. Det var ingen dans på rosor, frisörerna idag har en mycket enklare skola.

Fortsättning följer…

{ Comments on this entry are closed }